Ekonomi

Ordet ekonomi känner alla till, och de flesta vet också vad det det handlar om. Rent språkligt betyder ekonomi läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Knapphet behöver inte betyda fattigdom, utan helt enkelt att de tillgängliga resurserna är begränsade i förhållande till behov och önskemål.
I vardagligt tal kan betydelsen av ekonomi enklast beskrivas som resurshantering, och det kan handla om privatekonomi, företagsekonomi eller landets ekonomi, nationalekonomi.
Historiskt sett kan man säga att ekonomi hänger ihop med handelns utveckling. För att kunna bedriva handel måste man ha ett betalningsmedel med ett garanterat värde, och som kan accepteras av alla. Med betalningsmedel kommer också behovet av en finansmarknad, som gör det möjligt för handelsmännen att ligga ute med pengar och ta lån till exempel. Därför utvecklades en bankverksamhet redan på 1100- och 1200-talen, i de norditalienska handelshusen.
Men det var egentligen först i samband med den industriella revolutionen som man började lägga stort fokus på ekonomi.
När industrialiseringen effektiviserade både produktion och kommunikationer radikalt satte en snabb ekonomisk utveckling igång, som satte fokus på ekonomi i de inblandade länderna.
Även om det var först med den industriella revolutionen som ekonomin verkligen kom i fokus, har ekonomi en mycket lång historia.
Redan under 1500- och 1600-talet blev merkantilismen aktuell. Merkantilismen är kanske inte en sammanhållen ekonomisk teori, men den visar ändå en rad karaktäriserande drag, framför allt en förskjutning av etiska frågor till förmån för materiella framsteg. Merkantilismens främsta mål var att öka exporten så mycket som möjligt för att få in pengar i statskassan.
Merkantilismen kan sägas ha varit den rådande ekonomiska teorin till frampå 1800-talet, då den allt mer fick ge vika för det fysiokratiska tänkandet. Fysiokraterna ville ha en mer naturlig ordning, både för naturen och samhället och ville ha mindre lagstiftning inom ekonomin.
Mot slutet av 1700-talet kom, med den skotske filosofen Adam Smith, den klassiska nationalekonomin. Den klassiska nationalekonomin beräknas på ett klassbaserat intresse, istället för som tidigare på härskarens egna, personliga intressen.
Runt 1870 slog en teoribildning inom den klassiska nationalekonomin igenom, neoklassisk nationalekonomi. Denna teori har sedan genombrottet varit den dominerande teorin inom nationalekonomi.
Men, det är inte bara de historiskt förankrade teorierna som avgör hur man hanterar ekonomin i ett samhälle.
Den politik som råder i landet avhör till stor del också hur man ser på ekonomin. Här kan man se en rad olika inriktningar som kapitalism, kommunism, marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi (en blandning mellan planekonomi och marknadsekonomi).
De senaste hundra åren har vi sett en rad olika ekonomiska kriser, som i många fall varit världsomfattande. På tidigt 1900-tal kom flera finanskriser som ställde till stora problem. Först ut var Deflationskrisen 1920-1922, där arbetslösheten i Sverige var högre än under den stora Depressionen på 1930-talet. 1929 kraschade börsen i USA, vilket fick svåra konsekvenser världen över.
Oljekrisen 1973-1974 ledde i förlängningen till en försämring av västvärldens ekonomier.
Därefter följde bank- och fastighetskriser i många länder, och i Sverige slog krisen till 1990-1992.
När internetbubblan sprack runt 2000 kom nästa ekonomiska kris, tätt följd av den amerikanske huskrisen, och senare finanskrisen och 2008 de stora skuldkriserna i både USA och flera europeiska länder.